Palme: Det tveeggade svärdet

 Posted by on November 4, 2012  Swedish  Add comments
Nov 042012
 

 

Jag var tio år gammal när Olof Palme sköts till döds på Sveavägen i Stockholm en februarikväll 1986. Dagen efter var en lördagsmorgon och de sedvanliga barnprogrammen på tv var inställda på grund av mordet. Jag skyndade ut för att hämta morgontidningen och läste högt för min åttaåriga syster vad som hänt. I Sverige är vårt förhållande till Palme och mordet detsamma som amerikanerna känner för John F. Kennedy och mordet på honom. Omstridd som person och politiker, mördad på ett sätt som gör att konspirationsteorierna har hopat sig. Den här dokumentären tar en närmare titt på statsministern som person, och med tanke på hur rikt materialet är kommer det som en överraskning nästan att filmmakarna har lyckats mycket väl med sitt uppsåt.

Filmen börjar med mordet, vilket är klokt. Det blir ett sätt att stöka undan elefanten i rummet, att avverka det sensationella kring det ögonblick då vi svenskar sägs ha förlorat oskulden i vår syn på samhället. Därefter följer en skildring av Palmes liv från den privilegierade överklassbarndomen, genom studierna på Sigtuna och i Ohio, följt av en lång resa genom hela USA där han fick se den öppna rasismen i sydstaterna och därefter insåg att hans värderingar låg närmast Socialdemokraterna. Vilket inte hindrade att hans snabba karriär inom partiet när han väl kom tillbaka till Stockholm kritiserades av de som bara såg en makthungrig politiker som klamrade sig fast vid statsminister Tage Erlander. Men Erlander såg stor potential hos Palme och de utvecklade en unik, nära relation som illustreras i filmen på ett underhållande sätt, inte minst under en irriterad intervju med en journalist efter valet 1973.

Nostalgisk titt på en annan tid
Olof Palme var ett tveeggat svärd för socialdemokratin. Hans talang för politik och ledarskap var otvivelaktig; han bemötte ungdomarnas kårhusockupationer på ett skickligt sätt, men i debatter kunde han uppfattas som rent elak. Hans patos för rättvisefrågor blev en het potatis internationellt, inte minst 1972 när han jämförde bombningarna av Nordvietnam med Förintelsen. I en intervju med David Frost ser vi Palme förneka att han vill bli statsminister, men det är tydligt att han genuint tror på maktens möjligheter. Unika hemmafilmer ger en inblick i privatpersonen Palme och intervjuerna med hans änka och söner ger exempel på hur stor oron var inför det hat som växte mot statsministern under 80-talet. Barndomskamrater och tidiga medarbetare berikar porträttet; legendariske Chile-ambassadören Harald Edelstams bror Lars är till exempel övertygad om att Palme lika gärna hade kunnat fastna för ett borgerligt parti. Senare medarbetare som Kjell-Olof Feldt vittnar om hur pragmatikern Palme mycket väl visste att löntagarfonderna var omöjliga, men ändå var tvungen att propagera för dem. Med hjälp av historikern Henrik Berggren som 2010 skrev en strålande biografi om Palme visar filmmakarna en politisk kamp full av besvär… men det är också en nostalgisk titt på en annan tid, en era då statsministern bodde i Vällingby och fick säga åt journalisterna att sluta filma så att han kunde plocka fram husnyckeln ur sitt gömställe.

Till syvende och sist är detta givetvis en kärleksförklaring till Olof Palme, komplett med avslutande bilder på hur en purung Anna Lindh tar farväl av statsministern vid hans kista, omedveten om att hon skulle sluta sina dagar på ett liknande sätt 17 år senare. Ett sista, nu klassiskt citat om fördomar avslutar filmen som en smocka mot det moderna samhällets mörka politiska avarter, som Sverigedemokraterna.

Palme 2012-Sverige. 103 min. Färg/Svartvit. Producerad av Fredrik Heinig, Mattias Nohrborg. Regi: Maud Nycander, Kristina Lindström. Musik: Benny Andersson. Medverkande: Lisbeth Palme, Mårten Palme, Joakim Palme, Mattias Palme, Kjell-Olof Feldt, Ingvar Carlsson, Desmond Tutu, Carl Bildt, Ulf Adelsohn, Thage G. Peterson, Pierre Schori, Anders Ferm, Mona Sahlin, Roy Anderson, Jan Guillou, Christina Jutterström.

Trivia: Kristian Petri var även inblandad i filmen på producentnivå. Visas även på tv som en miniserie i tre avsnitt.

Sista ordet: “Det blir en balansgång mellan att vara redovisande och att hitta en dramaturgi där varje scen också berättar något om personen. Det blir ju ofta så att stora historiska händelser får stryka på foten för en betydligt mindre betydelsefull anekdot som ändå säger något om Palme och tiden han levde i.” (Nycander, Ciné.se)

IMDb

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

 Leave a Reply

(required)

(required)

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>